Hur man rengör svårt brända gjutjärnspannor och kastruller

 

 

Idag tänkte vi tipsa lite om hur man lätt rengör svårdiskade, hårt brända pannor och kastruller.
Fler och fler har dessutom övergivit non-stick och teflon efter flertalet larm om gift som faller ur dessa beläggningar till fördel för gammeldags gjutjärn. Ni som använder gjutjärn vet att det faktiskt är lätt hänt att det bränner fast och ser ut som på bilden ovan efter att man som här stekt kyckling.

 

 

 

Gör såhär:

  • Ställ pannan i diskhon, tag en klick fast VästerbottensSåpa (vi använder alltid originalvarianten till att diska pannor) samt en disktvaga av risrot – det är ett oslagbart köksredskap. Disktvagan fanns förr i varje hem men försvann när stålull och ”grönasvampen” kom. Disktvagan har dock kommit tillbaka. Den är mycket effektiv, hållbar och helt naturlig.
  • Fyll på med lite varmt vatten och skrubba sedan med disktvagan. Det här är lättare än vad du tror!
  • Skölj sedan noga med ljummet vatten.
    Man kan förstås nöja sig här MEN vill man att pannan ska hålla länge så gör du nu följande: 

 

 

Ställ tillbaka pannan på plattan, sätt plattan på hög värme, droppa i några droppar neutral matolja. Ta pannan av plattan och torka snabbt ur den heta pannan med ett hushållspapper.
Pannan kommer INTE att rosta i grytskåpet, inte heller kommer det att lika lätt bränna fast vid nästa stekning!

Min morfar som var en mycket klok man och god matlagare (även den som lärde mig att koka såpa) sade alltid: ”När din första dotter gifter sig är stekpannan ”instek’t” och klar att börja användas”

 

 

En kastrull med t.ex fastbrända makaroner kan rengöras på samma sätt men ibland kan det med kastruller vara enklare att göra såhär:

  • Fyll vatten i kastrullen
  • Tillsätt fast Original Västerbottenssåpa 
  • Rör om kraftigt, skrapa gärna lite i botten med en sked om det finns mycket bränd mat kvar.
  • Låt stå över natten och diska sedan ur med disktvaga och mer såpa.
  • Skölj och torka noga.

 

Lycka till med era pannor och kastruller!

 

//Sara Idenfors

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar