Vad innehåller såpa?

Vad innehåller såpa?

Vanliga frågor:

Vad är såpa gjort av? och Vad tillverkas såpa av?

Vi ska svara på dessa frågor i den här bloggen.
Såpa tillverkas av fett, kaliumhydroxid och vatten. Dessa blandas och kokas så att en kemisk process som kallas för saponisering eller förtvålning startar. Rent kemiskt är den färdiga såpan en förening av fettsyror. Mer än så behövs inte för att göra såpa.
Varför finns det då fler ingredienser i innehållsförteckningen? -Ja, ibland tillsätter man andra saker. Parfym är vanligt.
Eftersom att saponiseringen är en stark kemisk reaktion bevaras inte dofter genom förtvålningen, doft tillsätts därför i efterhand. Det som kan vara värt att hålla ett öga på är mängden tillsatt parfym. Är mängden parfym stor är det läge att vara på sin vakt, en parfym kan innehålla väldigt många kemikalier. Liten mängd parfym eller ingen parfym är alltså att föredra. Städprodukter med mycket pafrym i täcker över dålig luft vilket inte är så bra, när vi städar vill vi ju ha rent på riktigt inte bara en doft av parfymer.
Andra tillsatser är inte nödvändiga även om konserveringsmedel och borax kan förekomma.

Fettet som såpan kokas på varierar. Animaliskt fett som bas var vanligt i det gamla självförsörjande bondesamhället. Vanliga fetter idag är tallolja, tallolja är en restprodukt från pappersmassaindustrin som destilleras och förtvålas till tallsåpa.
Linolja är en annan vanlig bas i såpa. Förr var grönsåpa kokad på hampolja vanlig, idag är grönsåpa oftast färgad tallsåpa.
Västerbottenssåpa är såpa kokad på raps och majsolja, ett återbruk där olja från fritöser renas i cyklonrenare och sedan förtvålas. Västerbottenssåpa innehåller inga konserveringsmedel. Alla förpackningar med svarta etiketter är också helt parfymfria.

Vilket pH har såpa?

Vilket pH har såpa?

Vilket pHvärde en såpa har står på etiketten och det varierar mellan olika såpor, tillverkare och märken.

Vad är då pH eler pHvärde?

pH-värde är ett mått på hur surt något är. Om man mäter pH-värdet och får en låg siffra betyder det att det som mätts är surt. Citron, vinäger, magsyra, batterisyra är sura och har lågt pH.
Mäter man pH på en tomat, kaffe eller regnvatten så får man troligen ett svar på 4-6. Kranvatten har ett på på ca 7.
Basiska saker har däremot ett högt pH. Äpplen, bikarbonat och mjölk är basiska och har ett högt pH.
Nu har du lite referenser på skalan för pH-värden.

När det kommer till städning är det här ganska viktigt att hålla koll på. Varför? -Jo, så här ligger det till. Om du har koll på dessa enkla saker, surt och basiskt kan du enkelt städa bort det mesta utan att behöva använda onödiga kemikalier.
Kalk, salt och rost tar du bort med sura medel – exempel på sura ”städprodukter” citronsyra, ättika eller vinäger.
Fläckar och smuts från växt eller djurriket (det mesta kan räknas hit, all smuts som kommer från oss själva tex) tar du bort med en basisk produkt som t ex såpa, såpor brukar ligga på pH 9 och uppåt.
Fett, feta fläckar tar du enklast bot med en överfettad såpa. Lika löser lika så en överfettad såpa passar utmärkt. Såpa kan ligga på pH från 9 och uppåt.

Överfettade och basiska såpor hittar du här
Sura städprodukter som citronsyra och ättika hittar du här

 

Kemikaliebanta din vardag med mindre kemikalier hemma

Kemikaliebanta din vardag med mindre kemikalier hemma

Vad är egentligen en kemikalie? Svaret är inte jätte enkelt men man kan säga så här: En kemikalie är, enligt Svenska Kemisamfundets nomenklaturutskott, ett makroskopiskt homogent grundämne eller kemisk förening då det appliceras i en industriell eller kommersiell process. Med ”makroskopiskt homogent” menas att även blandningar kan räknas som kemikalier, om det inte uppenbart är två olika ämnen. Torr och tråkig text men vi kan förklara med ett exempel.

Exempel: Tänk dig att du har ättika i köket som du använder för att lägga in smörgåsgurka. Då är ättikan inte en kemikalie, men om samma ättika används för rengöring så är den det.
Men kemikalier behövs för att vi ska kunna leva det liv vi gör. De finns praktiskt taget i allting som omger oss i vardagen – möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik och bilar.
Antalet kemiska ämnen som finns i samhället är stort, företag rapporterar sin tillverkning till EU:s kemikaliemyndighet och de visar att mer än 100 000 kemiska ämnen används.

Kemikaliesanera hemma

Kemikaliesanera hemma

Allt är inte farligt, du minns säkert vårt exempel med ättikan tidigare. Men eftersom att det finns så oerhört många kemikalier och på så många olika ställen blir det för oss som konsumenter mycket svårt att hålla koll på allt.
Det är faktiskt helt omöjligt att leva ett normalt, modernt liv och samtidigt hålla koll på alla kemikalier som vi möter i vardagen. Även om allt inte är farligt i sig så kan blandningen av massor, massor av olika kemikalier tillsammans bli en ohälsosam blandning och helt enkelt för mycket.

Rent hus utan kemikalier

Rent hus utan kemikalier

Så till det vi kan göra

Nedan har vi listat saker som du enkel kan göra själv för att minska antalet onödiga kemikalier i din vardag. Genom att vara mer medveten, läsa på förpackningar och vid varje nytt köp ställa sig själv frågan om det finns ett bättre alternativ. Köp produkter som är ekologiska, närproducerade (om möjligt) och var noga med att läsa innehålls och varningstexter. Ta reda på vad symbolerna betyder. Ställ också frågan om din produkt verkligen behöver vara parfymerade? Diskmedel till exempel, behöver man verkligen parfym på sina nydiskade tallrikar? Tallrikar och glas som vi ska lägga vår mat på!?
Städkemikalier, tvål, schampo, balsam, hudkrämer, luftfräschare, diskmedel och tvättmedel är sådant som du kan byta ut mot ekologiska och snälla varianter. Nedan hittar du en checklista där du kan gå igenom dina rum och kryssa av sådant som du bytt ut. När du gjort det så har du kommit en bra bit på vägen mot mindre kemikalier i din vardag.

Köket: Gör en koll under diskbänken och i städskåpet, vad finns där egentligen?
Sprayer och flaskor med innehåll som du inte kan utläsa eller med varningssymboler kan du byta ut mot: Såpa, citronsyra, ättika och bikarbonat.

⎸ Sprayer -> Byt mot såpspray
⎸ Avkalkningsmedel -> Byt mot citronsyra
⎸ Fönsterputs -> Byt mot ättika och vatten
⎸ Ugnsrent -> Byt mot såpa, bikarbonat och ättika/vinäger
⎸ Propplösare -> Byt mot bikarbonat och ättika
⎸ Diskmedel -> Byt till ett ekodiskmedel, läs på baksidan, finns varningssymboler ta reda på varför och vad de betyder.

Badrummet: Hur städar du här?
⎸ Sprayer -> Byt mot såpspray
⎸ Avkalkningsmedel -> Byt mot citronsyra
⎸ Fönsterputs -> Byt mot ättika och vatten
⎸ Propplösare -> Byt mot bikarbonat och ättika
⎸ Blekmedel -> Sluta genast använda det! Byt till såpa och citronsyra. Citronsyran tar bort alla gröna avlagringar och kalk, såpan tar bort biologisk smuts.
⎸ WCrent -> Byt ut mot badrumssåpa
Gå gärna igenom lådorna i badrummet också -> Smink kan bytas mot ekologiska varianter som har refill förpackningar.
⎸ Schampo, balsam och tvål – > byt ut till ekologiska fasta produkter utan förpackningar.

Sovrum och andra rum
⎸ Luftfräschare -> Byt ut mot fräscha gröna växter.
⎸ Garderober -> Gå igenom och se om det finns malkulor/malmedel – byt i så fall ut det       mot rött cederträ.

Tvättstugan
⎸ Tvättmedel -> Byt ut mot tvättnötter eller biologiskt nedbrytbara tvättmedel.
⎸ Mjukmedel -> Byt ut mot ättika och om du vill lite eterisk olja eller en miljövänlig variant av mjukmedel.
⎸ Blekmedel / Fläckborttagare -> Byt ut mot fast såpa och en tvättborste för att förbehandla fläckar innan tvättmedel.
⎸ Tvättpåsar -> Skaffa en tvättpåse som fångar upp microfiber för att tvätta syntetiska kläder i och stoppa partiklar från att komma ut i vattnet. Det drabbar inte dig direkt men att förorena vattnet drabbar i längden såklart dig själv.

Vad är såpa?

Vad är såpa?

Såpa vad är det egentligen?

Såpa är det vardagliga namnet, det som använd i dagligt tal.

Är vi mer specifika  och mer bevandrade inom kemin så kan såpa även heta kalitvål, fettsyrat kalium, kristallsåpa eller kaliumsalt av fettsyror. Såpa framställs vanligen av vegetabiliska fetter men kan framställas av animaliska fetter också. Att framställa såpa av animaliskt fett var vanligt i det gamla bondesamhället där allt togs tillvara. Fett från djur som slaktats i hushållet förtvålades till såpa för att tvätta sig och rengöra hus och ladugård.

Såpa används som rengöringsmedel eller för att montera rör eller flytta / skjuta tyngre saker på slanor. Andra traditionella användningsområden är bekämpning av bladlöss, fotbad och behandling av t ex nageltrång. Såpa kan vara antingen seg geléaktig förpackad på burk eller i paket (som smör) eller flytande. Framställningen består av en process där vegetabiliskt eller animaliskt fett kokas tillsammans med kaliumhydroxid – förtvålning. Detta skiljer såpa från tvål som framställs av fett och natriumhydroxid.

Överfettade och basiska såpor hittar du här
Sura städprodukter som citronsyra och ättika hittar du här

 

Återbruka lokalt och gör dubbel nytta

Återbruka lokalt och gör dubbel nytta

Att återbruka är klimatsmart de vet de flesta, men kan det också göra lokal nytta?

-Jo då det kan det faktiskt! Vi ska förklara!

  1. Släng inte sådant du vet att du kommer att behöva senare. Ex: Slänger du alla tomma glasburkar bara för att få ett tomt och fint skåp hemma så kommer du att behöva gå och köpa nya när du ska frysa in den där sylten som du gjort.
    Tips: Tänk efter – kommer du att behöva detta, kan det användas till något annat? Om svaret på den frågan blir ja så spara!
  2. Kolla med din lokala second hand butik! Vill butiken kanske köpa in dina grejer? Visste du att 4 av 5 jobb skapas i de små företagen. För små kommuner är varje arbetstillfälle mycket viktigt! Genom att sälja till en lokal butik gör du alltså dubbelnytta.
  3. Om du inte har en lokal secondhandbutik eller om butiken inte vill köpa in dina saker så kan du testa att sälja dina saker i en Köp och sälj grupp på Facebook. De flesta samhällen har en lokal sådan grupp på Facebook, gör en sökning och du kommer att hitta den. Ofta säljs kläde och skor enkelt i sådana här grupper.
  4. Trasiga saker då? Gör en googlesökning eller sök på youtube, det finns massor av fina tips där ute på hur du lagar saker. Att laga är inte bara klimatsmart, det är också ekonomiskt.
  5. Ordna en bytardag. Gå ihop med ett gäng vänner och byt saker. Har ni barn i lite varierande åldrar så kan man ofta cirkulera saker som secondhand sällan köper in. T ex jeans, galonkläder, stövlar och så vidare.
  6. Freecycle.org är en sida som har ”grupper” sorterade på orter. Kolla om din ort har en grupp. Här kan man helt enkelt få någon att ta emot sådant som du inte längre vill ha. Perfekt om du t ex ska flytta!
  7. Skänk till välgörenhet är också ett fint alternativ. Tyvärr finns det gott om människor som saknar nästan allt men tänk på att insamlingscontainers inte är soptunnor – helt och rent ska det vara.
  8. Köpa nytt – När du väl köper nytt ställ dig då några extra frågor.
    Tänk: Finns den här produkten i en lokalproducerad variant?
    Finns den i ett bättre material?
    Är det en engångs eller slit och släng produkt – finns det då ett alternativ som är mer hållbart, ej engångs, kan du välja ett annat alternativ helt enkelt?
    Går förpackningen att återvinna?Vi kommer inte att kunna komma ifrån att köpa nya saker men om varje val vi gör är genomtänkt och lite bättre så har vi kommit långt!
Är återvinning bra för miljön?

Är återvinning bra för miljön?

Svaret är JA – återvinning är nästa alltid det absolut bästa för miljön!

 

Jordens tillgångar är inte oändliga och vissa material, naturtillgångar bildas inte på nytt! Ju fler vi blir som nyttjar dessa, desto viktigare blir det också att återvinna, återbruka och använda igen och igen.

Tyvärr är vi inte så bra på att återvinna!

Det är faktiskt så att hälften av allt som vi slänger – som hamnar på soptippen skulle istället ha kunnat återvinnas – så vi har lite att jobba på!

I den här bloggen kommer vi att gå igenom några enkla saker som du lätt kan göra för att bli bättre på att sortera och bättre på att inte producera skräp!

Trenderna som säger att du blir lycklig av att ”slänga allt du har” och leva minimalistiskt gillar vi INTE. Allt som producerats har kostat både pengar, miljö och energi så släng med förnuft.

Släng inte sådant som du kan återbruka, använda till annat eller vet med dig att du kommer att behöva vid ett senare tillfälle.
Det betyder bara att du kommer behöva springa iväg och köpa nytt ganska snart och det är inte bra för miljön.

Visste du att aluminium, glas och stål kan återanvändas i oändlighet? 

Det kan göras om, gång på gång på gång utan att försämras.

Att tillverka saker av återvunnet material kräver alltid mindre energi än att tillverka nytt från råmaterial.

Ex. att göra en aluminiumburk av återvunnen aluminium kräver 95% mindre energi än att göra en burk från ny aluminium.

Om du ändå behöver göra dig av med något så bär det återvinnas om det är möjligt.

Är du osäker på hur – Googla, här är internet din bästa vän.
Det finns massor av bra information som är lätt att hitta.
Många av oss är redan bra på att sopsortera hemma. Med bra kärl för t ex matrester = kompost, plast, papper och metall så blir det inte mycket över som åker till soptippen. Det är bra! Men vissa av oss har också en sorglig papperskorg (kanske den under skrivbordet på jobbet) där åppelskrutt, plast och papper hamnar i samma påse.

Här ska vi visa dig ett mycket enkelt sätt att råda bot på det problemet!

 

Så gör du en enkel sopsortering direkt i papperskorgen! 

DIY sopsorterare – Husmorstips, sopsortering

Du behöver

  • Papperskorg
  • Limpistol + smältlim
  • Komposterbara majspåsar med handtag
  • Två plstkorkar 
  • Vanliga soppåsar

Gör så här

1. Värm limpistolen och limma fast en av korkarna mot övre kanten. Se bild.

2. Haka på den första påsen och mäta ut var kork nummer två bör sitta (ganska exakt mitt emot, motstående sida den första).

3. Tre limma fast kork nummer två och haka sedn på den andra påsen.


4. Nu har du en papperskorg med två påsar i. Två fack. Sortera komposterbart i den nedbrytbara gröna och plast i den andra.
Samma metod kan du förstås använda med andra påsar föra annan sortering.

Var hittar jag komposterbara påsar?

Här finns de, tillverkade i Norge av enbart majs!